Allt var klart, det enda som saknades var två skott i mina öron och jag bangade. Modet svek mej, de brukar de göra ibland. Men det finns en rolig sida av de här oxå. Jag piercade naveln för typ 1,5år sen och vågar ändå inte ta hål i öronen. Och snart äre tungan som gäller. Haah sen ngn dag smäller det(bokstavligt)

Igår efter jag skrivit inlägget låg jag och funderade, låg oich funderade jättelänge faktiskt. Kom fram till att jag är less på Gud, less på att världen är orättvis och folk fortfarande tror att han är den där godhjärtade skaparen som tar hand om allt. Va fasen skulle han då låta endel barn svälta medans endel fortfarande får svindyra bilar i tolvårs-present? Förlåt mej, men de är såhär jag känner, jag skulle iallafall itne låta de vara så. 
Men nu är de sluttjaffsat om detta, de är över, passé, over and out